Aktiv läsning. Att läsa med god förståelse innebär att läsa på, mellan och bortom raderna. Uppmärksamheten skall vara påkopplad och läsaren måste kontinuerligt koppla textens innehåll till egna erfarenheter och/eller till annan information som finns lagrad i minnet. En aktiv läsare anpassar sin läsning efter textens krav och vet när han eller hon inte förstår. Mycket är underförstått i en text. Läsaren måste plocka fram tidigare erfarenheter från minnet och med hjälp av dem fylla ut eventuella luckor.

Ordförråd. Ordförrådets omfång är den viktigaste faktorn som påverkar språkförståelsen. Det är till stor del via läsning som elevernas ordförråd vidgas. De som har ett gott ordförråd förstår bättre vad de läser och de som läser mycket får ett större ordförråd. De duktiga läsarna blir allt bättre och de svaga läsarnas läsförståelse utvecklas mycket långsamt om den alls gör det. Goda och onda cirklar på läsningens område kan därmed starta tidigt.

Vanliga skäl till brist på förståelse vid läsning. När barn som annars är välfungerande i de flesta avseenden inte förstår vad de läser, vad kan det då bero på? Stora avkodningsproblem där eleven läser något annat än vad som faktiskt står i texten medför brister i förståelsen. Långsam och ansträngande ordavkodning tar all koncentration så det blir ingen över som kan ägnas åt förståelsen av hela stycken och texter. En god avkodningsförmåga och läsning med flyt är alltså nödvändigt för att förstå vid läsning, men naturligtvis är detta inte tillräckligt. Brist på förkunskaper inom det område som texten behandlar kan också medföra problem med läsförståelsen, liksom passiv läsning och, som redan nämnts, ett alltför begränsat ordförråd.

Källa (http://spica.utv.miun.se/lasaochskriva/?page=lasforstaelse)