Att välja läromedel till sina elever ska ske med noggrannhet utifrån synsätt på läsmetod, elevens nivå och elevens inlärningsstil. Gå in på Läsa och skriva för att se filmen om läromedel. En väldigt konkret och lärorik film gjord av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Barns ordförråd kan vara så mycket större än vad kan uttrycka. Detta kan vi vuxna känna igen oss i när vi hör ett främmande språk. Visst kan vi förstå mer än vad vi kan uttrycka?
För att ta reda på hur stor skillnad det är mellan det passiva och aktiva ordförrådet brukar jag göra en kartläggning på eleven. Jag har på förhand valt ut uttryck, verb, substantiv och adjektiv utifrån egna katergorier.
Identifiera: Först lägger jag ut flera bilder på ett bord och ber därefter eleven ta en bild.
Benämna: För att se skillnaden ber jag sedan eleven benämna alla bilder som jag har i min hand. En bild i taget.
Under kartläggningen sätter jag kryss på ett papper vilka ord eleven kan identifiera respektive benämna. På så sätt ser jag skillnaden mellan det aktiva och passiva språket.
Som jag tidigare skrivit är det generellt svårt för barn med begåvningsnedsättning att rimma. Därför är det extra viktigt som lärare att tänka på vad det är som tränas när eleven ska rimma. För att träningen inom språklig medvetenhet inte ska ha tyndpunkten i att skriva (finmotorik) låter jag eleverna matcha rimord som fästes med kardborrband.
När jag skriver föregår jag med ”små” (gemener) bokstäver men låter eleven själv välja om gemener eller versaler känns bäst. Oftas väljer eleven själv versaler till att börja med. Efter ett tag brukar eleverna välja att pröva sig fram i att skriva med gemener.
Att eleven kan ”konvertera” från de lästa små bokstäverna till de stora visar på en grundläggande förmåga att kunna alla bosktävers utseenden.
Här är ett exempel på när en elev börjar att byta från ”stora” till ”små” bokstäver.
Här syns tydligt att en av mina elever läser ordbilder men börjar att ljuda ord som är okända. Titta noga på orden som eleven ljudar men pennan.Vad fantastiskt att jag som lärare har möjlighet att följa eleven när han ljudar och visar det men sin penna. I den första meningen hjälpte jag eleven att ljuda, därav mina raka streck. När eleven sedan ljudade blev strecken vågiga eftersom pennan följde varje bokstav.
Här möts två läsmetoder. Den analytiska och syntetiska!
Lek med påskord! Gör tex memory med orden;
ägg
påsk
hare
tupp
godis
gul
Ha en skön påsk!
Förmågan att minnas är en förutsättning för att komma ihåg ordet eller meningen som läses.
Av den andledningen tränar jag eleverna i särskolan att minnas. Det vill säga att öka deras arbetsminne.
Träningen går att göra rolig och tillsammans med en kamrat. Låt eleven träna att komma i håg 3 enheter/ord/uppmaningar åt gången. Träna flera gånger i veckan. Gärna varje dag.
Myrberg (2003) sammanställde aktuell forskning som förordade en förebyggande pedagogik baserad på följande punkter;
• vikten av struktur och systematik,
• pedagoger med bred praktisk metodkompetens och teoretisk förståelse,
• betydelsen av meningsfullhet,
• god självbild,
• motivation och sammanhang för eleven,
• pedagogik som knyter samman tala-, läsa- och skriva,
• goda läs- och skrivmiljöer och
• krav på övergripande styrning.
I mitt arbete börjar jag alltid med att lära barn ordbilder.
Mitt tips är att börja med ord/begrepp som betyder något för eleven.
Använd substantiv först eller namn på personer.
Introducera ganska snart pronomen och andra småord.
Börja snart att bygga meningar med orden som eleven kan läsa. Använd en enkel bok som utgångspunkt för att eleven ska känna gläjde i att kunna läsa på egen hand.
P.S När min dotter började att läsa ville hon inte läsa varken för mig eller hennes pappa. Hon är en envis liten tjej som visar oss när hon kan något…inte när hon tränar på något. Men för att kunna läsa behöver man träna! Så vi ”lurade” henne att läsa utan att hon tänkte på det.
Vi tog alla ordbilder ur Godnatt Alfons som vi gjorde memory med. Utan att hon tänkte på vad hon lärde sig kunde hon ganska snart alla ordbilder och vips läste hon ur Alfons. Vilken lycka!
•
Det första som intresserar barn är symboler i deras omvärld. När barnet är intresserad av olika logotyper eller ordbilder som mamma eller pappa, är det läge att vidga intresset genom att uppmärksamma på nya symboler.
Gör det gärna när ni sitter vid matbordet eller är ute och handlar.
Titta på;
mjölkpaket,
flingpaket,
restaurannamn,
namn på familjemedlemmar mfl.
